I say WHAAAAAT?!

Jag bävade inför veckans invägning när jag klev upp. Jag tror inte jag är ensam om att ha tänkt "det är ju bara jul en gång om året" under den gångna veckan, och därigenom gjort den andra och tredje vändan till julbordet befogat.
Men jag står för allt jag ätit, och jag hade bestämt mig för att svälja förtreten av den första viktuppgången under min månad på ViktKlubb.

Dröm om min förvåning när vågen visade 2 kg MINDRE än innan jul!
"Ja, fast det beror ju på att jag har flyttat vågen tre centimeter åt vänster än var den brukar stå, det är DÄRFÖR!"Efter att vågen var tillbaka på ordinarie plats, visade även den ANDRA vägningen 2 kg mindre. Så därför tyckte jag att en TREDJE vägning verkligen var befogad. (Vågen kan ju ha blivit yr av flytten!)Men så till sist när den där söta lilla ängeln, som sitter på ens axel, sa till mig att jag var duktig så insåg jag att jag faktiskt gått ner i vikt. Den var en obeskrivlig känsla av...SEGER!!! :)

Jag gick med stolta steg till gymet för en lunch-spinning, där jag fick dagens andra självförtroende-boost."Sara, det är så kul när du sitter längst fram, du är en sån människa som ger energi när man instruerar!"

Jag vet inte hur ni känner gott folk, men jag ser redan fram mot 2009... :D

Kramar i miljoner och gott nytt år!

And the winner is...

...ME!!!!

Jag klarade det! Jag satte sju spinningpass på en vecka! Helt otroligt.

Känns underbart på alla sätt och vis, men jag ska villigt erkänna att alla passen inte varit lika givande. Jag har gett olika mycket olika dagar. Det har delvis att göra med att jag inte alls är van denna intensitet i träningen och delvis beror det på att alla spinninginstruktörerna inte håller samma klass!

Söndag pass 1 - 60 min: Min insats var helt ok, men jag var missnöjd med instruktören och musiken. Damen som hade passet brukar ha "retro spinning" med äldre musik och svenska klassiker a la Mikael Rickfors och Jerry Williams. Inte direkt jättepeppande att försöka få upp flåset till någon som leder ett pass och inte kan hålla takten eller räkningen...

Måndag pass 2 - 45 min: TYVÄRR var det enda passet jag hade möjlighet att delta i, under ledning av samma TANT som söndagens pass leddes av. Blev dock sur på att hon inte kör något annat koncept än sitt förbannade "retropass", så jag fick ut en massa agressioner i benen och cyklade som tusan!

Tisdag pass 3 - 45 min: 07:00 kan vem som helst hellre ligga hemma i sängen, vilket den ordinarie instruktören också gjorde. 10 min senare kom vi dock igång med den som fick hoppa in istället som ledare. Här gav jag väldigt mycket, trots att jag oroat mig för att jag vilat för lite och ätit för dåligt. Men icke! :)

Onsdag pass 4 - 45 min: ROCK SPINNING!!!! Mitt absoluta favoritpass i alla kategorier. Tungt, hårt, svettigt men framförallt kul och GRYM musik! Efter varje pass frågar instruktören om jag hatar honom, för han driver mig att köra hårdare och hårdare under passet. "Aldrig" svarar jag, och det ser han som ett misslyckande från sin sida. He he he...

Torsdag pass 5 - 60 min: Movie spinning. Det här passet kändes inte alls som ett bra pass från min sida. Blev trött tidigt och var allmänt omotiverad överlag. Jag gjorde det jag kunde men kände att jag inte orkade lägga på mer belastning. Hade nog en dålig dag i övrigt också. Lärdomen för dagen blev dock att träning inte bara handlar om fysisk styrka och kondition utan även om en mental dimension. Styrkan som sitter på insidan. Viljan. Fokuset.

Fredag pass 6 - 45 min: Återigen en morgontrött instruktör som lät en kollega byta om i sista sekund och ta ett pass. Denna gången utgick jag från att det skulle bli ett halvdant pass från ledarens sida. Men inleder någon med frasen "Ja i vanliga fall har jag ju träningspass med Färjestad" så är det bara att bita i det sura äpplet.

"Det kanske är någon som har lite mjölksyra nu?"

Lördag pass 7 - 60 min: Le grande final. I ärlighetens namn var jag glad att veckan gått så fort, för jag var bra trött i kroppen redan innan jag satte mig på cykeln. Men viljan fanns där (och bilden av en bror som skrattat åt mig om jag bangat på mållinjen!) och jag var oerhört peppad. Visst, en timme i realiteten kändes som två när vi väl drog igång! Instruktören var dock grymt bra, även om jag inte var lika tipptopp.

Nu sitter en mycket stolt VAN motionär och bloggar över sin gångna vecka.

En rätt sliten sådan, som inte önskar att hon får några fler fixa idéer innan nyår. :D

Tack för ert stöd allesamman! Ni är guld värt!

Kramar i miljoner!

"I'm...spinning around..."

Kan man anta någon annans vad, utan att de egentligen engagerat dig i det?
Jag kunde det!
Min bror slog vad med sin kompis, där en snusfri tillvaro fram till nyår skulle resultera i att min bror fick genomföra ett spinningpass om dagen i en veckas tid. Kompisen misslyckades, och min bror "slapp" göra sin gigantvecka på gymet.
Det där satte dock mina tankar "i spinn"... Måste kolla om jag kan klara av det, nu när jag ändå kallar mig själv VAN motionär! ;)

Så i skrivande stund är 3 av 7 pass avklarade, och jag mår jättebra. Jag vet, ni tycker säkert att jag är galen och att det inte finns någon mening med en utmaning mot mig själv. Men jag fick verkligen en fix idé och måste kolla om det funkar. Dessutom kan det ju vara coolt att utmana brorsan med att genomföra det i alla fall, OM jag nu pallar detta! (Men det tror jag baske mig att jag gör!)

Care to join Spinning Challenge 2008? :D

Kram mina godingar därute i adventsmörkret!

La vida nuevo!

Midjemåttet visade 3 cm mindre än sist jag kikade för en månad sedan, wooohoooo!
Sen i somras har jag minskat 8 cm när jag mätte mig för att sy min medeltida klänning. Härligt när man får göra små framsteg, precis som dom på tv i "Du är vad du äter"! :D

Kan även meddela att jag numera titulerar mig som "van motionär", efter att spinning-instruktören igår tilltalat mig med mitt namn inte mindre än FYRA GÅNGER under passet! *glädjeskutt*

Känns som om livet börjar vända åt rätt håll lite mer nu. Jag är fortfarande lite låg emellanåt, men jag ser åtminstone inte allt i bäcksvart mörker. Bara träningsmotivationen kommit åter, så kanske jag kan träna mig till lite mer positivitet!

Min förra kollega möttes av idel motgångar med ont i ryggen, hus hon önskade köpa som steg för mycket i pris, tjafs på vår arbetsplats och en massa annat.
Sen sa det verkligen bara SVISCH så hände allt på en gång!
Ryggoperation (som verkar lyckad!), nytt hus och ett nytt jobb på en SUND ARBETS-PLATS! (Ni som vet hur en sån är: Stort grattis, jag vet fortfarande inte det efter 5 år i Svenska kyrkan...)
Jag unnar henne verkligen allt detta, så som hon har lidit för allt! Trots att jobbet suger ännu mer utan henne, så önskar jag henne allt gott på sina nya utmaningar hon står inför. *PUSS!*

Kan det tänkas hända nåt liknande för mig i vår? *sugen på förändring*

Bye bye loves!

Framgångsrecept för Olivers

Vardagslyx, 1 person

* Tappa upp 1 st badkar med varmt vatten och tillsätt 2 msk badsalt.
* Fixa ett gott te i en oförskämt stor tekopp, minimum är på 4 dl!
* Tänd 1 st aromalampa och använd en schysst eterisk olja i denna. (själv hade jag lavendel!)
* Lyssna på lugn musik som får dig att slappna av.
* Använd 1 st hårinpackning.
* Lägg en ansiktsmask.
* Kryp ned i badet, drick ditt te och njut av att få en stund för dig själv.


Nämen! Har inte alla badkar? Moa ha ha ha SUCKERS!!!!!!! Då får ni väl hitta på något annat kul istället då... Dammsuga, jobba övertid, gulla med fula barn eller göra något annat som får dig att bli grön av AVUND på mig som bara kan hoppa i plurret när_som_helst.

Skämt åsido. Ja det är bäst att förtydliga att jag skojar, jag vet åtminstone EN person som annars kommer ha väldigt mycket åsikter om att "buhu, det är så synd om MIG som inte har badkar och du bara hånar MIG för att JAG inte...bla bla..."
Skaffa ett liv istället för att gnälla på mitt. Hatar egoister. Urk. *Energitjuvar kräks jag på*
Tillbaka till er andra som tänker på fler än sig själv!

Jag älskar mitt badkar och det har verkligen fått mig att må bättre nu när jag haft en liten "downie" i ett par veckor. Vill väl mest förmedla till er alla ute i vintermörkret att om ni också (vilket vi INTE hoppas på!) skulle bli lite nedstämda, så tycker jag ni ska ge er själva en stor portion tid. Till eftertanke, reflektion och kvalitetstid med er själva.
Det är i alla fall en positiv egoism som inte stjäl någon energi av någon annan.

Allt gott mina hjärtan!